Lördag 12/7
Tog flyget från Strurup i Malmö till Nice, efter att vi träffat Joe&Karyne (Olivia var lost och hade ingen saning om att de skulle vara där) och käkat 7/11 lunch. Vi han också med en kort fika under vilken jag hann få ett utbrott på mamma. Hur kan man vilja förstöra nåns fika genom att berätta hur mycket fett som döljer sig i den där utsökta CHOKLADbullen Jag sov mestadelen av resan dit, speciellt eftersom vi inte pallade betala för hörlurar så vi kunde se filmen. Det var nog faktiskt ganska bra med tanke på att jag nu vanligtvis funktionerar på omkring fem timmars sömn per natt, vilket efter ett tag börjar bli ett problem (speciellt när kaffe inte finns tillgängligt). Väl framkomna i Nice träffade vi på radioprofilen Timell (Äntligen Hemma Martins bror). Vi tog bussen mot Juan-les-Pins, hoppade av och skulle försöka komma fram till vart vårt hotell låg. Efter citka fem minuter inser vi att det ligger på andra sidan gatan från busstationen där vi stod... Efter att vi gjort oss lite hemmastadda på rummen så gick vi ut och åt middag på en mycket trevlig strandresturang; Triton.
Söndag 13/7
vi gick upp lite tidigare än vanligt för att sjunga och gratta Wilmer på hans nionde födelsedag. Vi käkade frukost bestående av croissanter, pain au chocolat, färska baguetter i både lj

Måndag 14/7 (Frankrikes nationaldag!)
Vi förväntade oss att iget skulle vara öppet, och allt fullbokat en dag som denna. Trots det lyckades vi få reservationer på en resturang till kvällen. Vi låg uppe på taket när Joe & Karyne kom upp med något oväntat. De sa att de varit nere på stranden och kollat med Parasailing folket, och tydligen var de lediga NU. Jag var fett på, Olivia var osäker, men gick till slut med på det. Gud vad underrbart det var! Åka fallskärm efter en båt på franska rivieran. Utsikten var underbar, och det finns ingen bättre känsöa. Det roliga var att jag och Olivia kom på varandra med att snacka om helt normala saker, sånt vi hade snackat om om vi suttit på land haha. Två gånger saktade båten ner farten och jag och Olivia var säkra på att vi skulle gå under vatten, men efter att fötterna doppats härligt ner i vattnet så drog de upp oss igen. Tack J&K får en underbar tidigt födelsedagspresent :)
På kvällen åt vi trerätters på den mycket trevliga resturangen vi fått reservationer på. Den låg in PÅ stranden se de tidigare vi varit på,men maten var desto bättre med. Vid halv elva hade vi lämnat maten bakom oss och begett oss till strandpromenader där de hade spektakulära fyrverkerier, har nog aldrig sett något pampigare! Jag växlade mella att titta lajv och igenom fotolinsen, och många bra bilder blev det. Vi avslutade kvällen med att kolla på när lillbrorsan körde goo-kart, och vandring genom downtown J-L-P med en ljuvlig yoghurtglass i handen.
Tisdag 15/6
Jag, Olivia, mamma, Joe och Karyne tog en tripp till Monaco där vi åt lunch, vandrade omkring i stan, och tittade på dyra båtar i hamnen. Hemma hade Pappa och Wilmer tagot en båttur (sån med glas i botten) och tittat på havslivet. De hade även fått se filmstjärnevillorna, och den 100 m långa yachten som tillhörde kung Abdullah bin Abdul Aziz av Saudiarabien.
På kvällen när jag och Olivia som vanligt vandrade längs strandpromenaden (än en gång accompagnerad av den lojala yoghurtglassen) så kom en kille framoch snackade med oss. Han och hans kompisar var från Paris och skulle stanna i J-L-P i två veckor. Daren var den enda av dem som kunde prata förståelig engelska (det förvånar mig varje gång!) och efter en toalett incident så följde de oss till nattklubben Milk. De hade själva inga pengar till att gå in, så de lämnade oss där efter ett byte av telefonnummer. Kvällen blev ju inte riktigt som planerad. Vi hade under dagen fått gratisbiljetter till Milk av en småcharmig kille på beachen, men vi hade ingen aning om vart man gick in, och inga folk såg vi heller... Vi velade utanför PamPam, och det var där vi träffade vårt sällskap för kvällen. En kille frågade oss vart utelivet fanns vilket slutade med att vi insåg att alla vi bor i Sverige... Paolo är visserligen italienare, men han har bott ett år i Stockholm och har nu bestämt sig för att stanna. Paolo och Jonas är båda plastikkirurger på Akademikliniken i Stockholm, och de var förstklassigt sällskap en kväll som denna. Vi satt ner på Crystal där de bjöd oss på Strawberry Daquiris. Efter långa mycket intressanta diskussioner om plastikkirurgi, Café Opera, överarbetande och svenskalektioner så stack jag och Olivia till Milk. Helt ärligt stannade vi inte mer än två minuter; det var i princip tomt sånär som på några smågrupper som satt i soffor och en trettio cirka tjej som dansade (försökte) porrigt. Stackars folk som betalat för att komma in. Vi gick hem och sov i vår sköna våningssäng istället.
Onsdag 16/7

Planen var att jag och Olivia skulle åka till Parfymstaden Grasse med Joe och Karyne denna dag, men morgonen blev lite sen, tåget gick inte så ofta och helt plötsligt var det för sent om vi inte ville komma hem sent och missa middagen. Istället tog hela sällskapet en vandring till grannstaden Golfe Juan (där för övrigt vi var på semester många många år sen, och en tjej som hette Anneleur lärde mig att simma). Det var en lång promenad, och väl framme var alla törstiga och hungriga. Under tiden vi letade efter en resturang hittade vi affischer om en spelning just den kvällen i Golfe Juan - U2! Jag och Olivia var helt till oss - Bara 70 spänn för att se U2, och nära där vi bodde med! Lyckan förstördes när vi hittade ordet TRIBUTE. Tribute to U2. Definitivt inte lika intressant. Vi hittade en resturang, men insåg hufsat fort att detvar ett misstag. Jag har aldrig varit med om en mer långsam måltid. Tjejen visste inte hur man öppnade en ölflaska, vi fick inte drickan förrän halvvägs in i maten, en "American Hamburger" betyder tydligen på franska "En baguette med små bitar av hamburgerkött, sallad och pommes" (Pommes Friten låg alltså I bröden...), mamma och Karyne fick sin mat cirka 5 minuter efter att vi andra ätit upp vår etc. En måltid vi förmodligen aldrig kommer glölmma.
Väl hemma däckade jag i soffan (Detta hände flera dagar efter att ja varit ute länge i solen och gått - det tar krafterna ur en!) Jag hann iallafall med solande och badande på vår härliga takterass innan vi vandrade än en gång, denna gången till Antibes där vi skulle äta middag. Servitörerna var inte osnygga alls. Faktum är att jag nog inte bangat, iallafall två av dem!
Torsdag 17/7
Idag var vår planering bättre, så Jag, Olivia, Joe och Karyne tog tåget till Grasse (en urmysig stad uppe i bergen som är känd för sin parfymtillverkning. Vi fick ta taxi upp till centrum (och det var vi glada för när vi sett vilken otroligt lång och brant backe det var!) Vi fick en gratis guidad tur på Fragonards parfymfabrik, det var väldigt intressant. Visste ni att en person vars jobb är att komponera dofter har titeln Näsa? Eller att en parfym består av tre lager; Head notes (De lätta, ofta citrusaktiga som först känns av), Heart notes (huvuddofterna i parfymen) och Base notes (Djupa dofter så som vanilj, mysk eller bärnsten som används för att binda the Heart notes så att de inte avdunstar för fort). Joe&Karyne köpte varsin parfym til

Väl tillbaka i J-L-P blev det gudomlig Ratatouille på La Bamba. Som vanligt blev det långa promenader i dragiga innerstan innan vi ställde oss i kö till Whisky a Gogo. Jag var inte pepp på nåt ställe, stod trött i kön och gäspade mest för att det skulle vara så. Väl inne med musik i öronen och rytmen i kroppen undkommer man inte dansfeber. Problemet var att det inte verkade som om andra kände det. Olivia skämdes nog när jag drog upp henne på det tomma dansgolvet, men jag bryr mig inte, när jag vill dansa så dansar jag! Efter ett tag drog sig folk upp till dansgolvet och plötsligt var det fullt drag! Vi träffade på några danska

Fredag 18/7
Idag var planen St. Tropez med syrran och pappsen, men tydligen var det i princip omöjligt att ta sig dit utan en resa på mindre än fyra timmar, så vi tog tåget i 10 minuter till Cannes istället. Vi vandrade på strandpromenaden, och sen gick vi för att ta en lunch. Där satt ett gäng amerikanare som inte kunde få ihop pengarna rätt när de skulle betala, vilket slutade med att vi fick vänta i evigheter på att få våra omeletter. Efteråt vandrade vi omkring på strandpromenaden, checkade in Carlton hotell, och shoppade. Vi hittade inte en enda normalprisig affär, NÅNSTANS. Här trängdes Louis Vuitton, Chanel, B

När vi kom tillbaka till hotellet gick vi upp på taket för att ta det sista doppet på resan, lite sorgligt faktiskt. Hela veckan hade jag mest doppat mig för att det blev för varmt att bara ligga och sola hela tiden, men när jag väl fick på mig Wilmers cyklop så blev jag 7 år igen. Jag stod på händer, gjorde volter, jagade Wilmer under vatten och agerade surfbräda. Jag har inte haft så roligt på länge!
Jag och Livi gick de cirka 2 minutrarna till Spar för att handla inför drinken. Det blev även några Chuba Chubs klubbor och världens godaste Suchardchoklad till mig. På väg ut fick jag värsta cravings för deras fruit coctails och var tvungen att köpa en. Vem kunde tro att en mix av fryst mango, fryst ananas, apelsinjuice och is kunde smaka så gott? Jag ska definitivt göra det hemma nån gång! Det må ha tagit lång tid, men vi träffade och snackade lite med irländaren framför oss. Han gillade inte irländare själv, han tyckte de drack för mycket. Innan han gick stoppade han ett kort i min hand, det hade Jungfru Maria på ena sidan...
Middag käkade vi på Le Ruban Bleu - den bästa resturangen på hgela semestern! Också den godaste salladen jag ätit nånsin. Olivia hade ju en småcrush på servitören (HAHAHA) Iallafall trodde Joe det. Efter god Tiramisu, chokladkaka, syskonbilder och fotbad så begav vi oss hemåt. Jag och Olivia stylade oss för utgång, och sen tillbaka ner till stan. Kön till Le Village slog utan tvekan de andras, så efter lite betänketid och tips från en kille i kön så följde vi vår nya popularitetsregel och ställde oss i kö med vår nya vän, trots att priset v

Lördag 19/7
Det är svårt att acceptera att man förr eller senare måste lämna ett paradis som detta, men denna lördagsmorgone släpade vi våra tunga resväskor till busstationen bortanför Spar. Den första bussen fick inte plats med oss, den andra körde förbi direkt, men som man säger: tredje gången gillt! Det var den värsta bussresan någonsin. Ingen luftkonditionering, solen stekte, busschauffören vägrade lämna innan alla kommit på bussen, han insåg inte att det inte kunde komma på fler folk! Resväskor stod ovanpå varandra, barnvagnar slängdes upp på hyllor och folk satt i utrymmen som inte var menade för det. Det var helt enkelt galet. Inte på ett roligt sätt heller - Jag blev på riktigt dåligt humör!
Jag och syrran följde med J&K in till Nice i några timmar innan planet skulle lyfta. Jag kan inte säga att jag kände igen något från Nice sen vi var där senast. Jag och Olivia delade på en Pizza och en Club Sandwich på ett mysigt litet Café i gamla stan. Efter lite shopping stannade vi på det vackra hotell Negresco där de hade en konstutställning (De hade också en underbar ljuskrona, en likadan som tsaren av Ryssland en gång beställde! ...Jag älskar ljuskronor)
På flygplatsen handlade vi choklad, såg ett par jättegulliga svarta flickor uppklädda till tänderna jag avgav ännu ett dietlöfte. Som ett bra avslut på semstern träffade vi än en gång på Timellbrodern. Episkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar