myntha

Gårdagen blev en total improvisationsupplevelse för min del. Det enda jag och Anna sa var att vi skulle ta tåget till Lund vid 9, sen skulle vi ta det därifrån och improvisera. För en gångs skull kändes det faktiskt helt okej. Vi satte oss på myntha där vi delade på en flaska vitt, spanade på bartendern och pratade så att damerna bredvid med sin samlade middag kände sig obekväma. Sara kom och hälsade en stund innan hon gick vidare för att förfesta, men hon lyckades ändå gro ett litet frö i mina tankar, så det hela slutar med att vi efter 2 h på vårt nya favoritförfestställe tar tåget till malmö och bussen till Crown. Det blir Piña Coladas och Strawberry Daiquiris för hela slanten. Anna raggade loss som aldrig förr, Sara skaffade DJns nummer, jag for rundor upp och ner i hissen och försökte för mitt liv undgå ett efterhängset fan. Den intressantaste händelsen kom dock när Anna och jag sprungit ner för trapporna för att ta lite luft. En kille kommer runt hörnet och vi båda tänker "hmm..han var ju rätt söt". Tre sekunder senare kommer en exakt likadan kille in brevid. Som Anna sa "shiet, då tänkte jag: hur mycket vin har jag druckit egentligen!?". Nejdå, det visar sig att det är de snygga skönsjungande tvillingarna, nämner dock inga namn. Vi fick ett privat uppträde där i trappen, och resten är historia.

Kan inte låta bli att länka till DENNA som jag och Anna skrattat åt, förundrats över, småhånat, och ändå fått inpräntade i våra hjärnor. För i sanningens namn sjunger de ju ändå bra.. I give you.... THE MISSED MEN!