Henrik Vibskov

Här kommer en liten uppdatering från gårdagens äventyr.

Jag och Olivia tog tåget vid 2 till Malmö, bytade och fortsatte vidare mot Köpenhamn. Vid Norreport hoppade vi av och tog Metron istället för att åka två stationer till... CHRISTIANIA! Jag tror jag kan erkänna att vi båda var lite smått oroliga för hur det skulle gå efter allt man hört om det stället, men när vi gick de där gatorna på väg mot Showhuset så var det inte så illa. Vi kom fram, och då blev vi lite misstänksamma igen. Var det HÄR den stora sista modevisningen på Copenhagen Fashion Week skulle hållas?? Det såg för oss mest ut som en stor ruffig lokal som på utsidan var prydd med en massa Grafitti och på insidan liknade lite av en byggarbetsplats. Vi var där vid 4, men showen skulle inte börja förrän 10 på kvällen. Det var mycket dötid under dagen, även för Olivia vars hår fixades hyfsat sent, och sminket fick hon sist av alla. De dukade upp med massor av mat, och vet vem inte att stoppande av mat i munnen kan vara ganska bra tidsfördriv. Kanske lite för bra. Jag småsnackade lite med Morten, en av killmodellerna under dagen. Han mobbade mig för att jag inte kunde danska, haha, och småskämde bort mig när folk snackade med mig och jag inte förstod. Runt halv tio, en halvtimme innan showens planerade start, så började det faktiskt bli lite liv i huset. Musik satte på så hög volym att golvet skakade av basen, modellerna var färdigsminkade, och bakgrunden var färdigbyggd. Trots att allt till synes kanske verkade klart så fanns det mycket kvar som skulle göras. Musiken skulle checkas, ljuset skulle sättas, ordningen av modellerna skulle färdigställas, sittplatser skulle fram och märkas, dricka skulle ställas fram och folk skulle släppas in. Det hela slutade med en ganska rejäl försening på ungefär 1,5 h. Mamma, pappa, Wilmer och Lennart stod i en enorm allmänhetskö trots att de skulle gått VIP då de stod på listan. De kom in väldigt sent och fick inte jättebra platser. Det var faktiskt helt sjukt hur mycket folk där var, och hur stor skillnad det blev när allt var färdigt jämfört med hur det såg ut under dan. De bjöd på gratis öl och drinkar i den öppna baren, och backstage var kedjerökning och ölsvepning temana. Jag och Olivia minglade lite med de andra modellerna. Där var en tjej som gått 13 modevisningar denna veckan som jag uppskattade som sisådär 22 år kanske. Det visade sig att hon är 90:a och fortfarande 17. Helt galet. En annan tjej vi snackade med var 19 och kom ursprungligen från Litauen. Där bland alla vackra modeller och deras 2 meter långa ben kändes det ungefär som om jag räckte upp till midjan på dem (Behöver jag tillägga att jag aldrig känt mig så kort och tjock i mitt liv?) och det var konstigt då modeller oftas ses som ouppnåliga gudinnor, så kändes det inte alls konstigt att stå och prata med dem. De var som vilka andra människor som helst (Fast 1,80 och supersmala förståss). Efter något okänd stark drink i gratisbaren och en öl backstage satte showen i gång. Det kändes bra att se allt modefolk stå där utanför och trängas medans jag kunde hoppa under repet och sätta mig på min trevliga plats backstage.

Efteråt träffade vi mamma, pappa, Wilmer och Lennart utanför och bestämde oss för att åka hem tillsammans. Jag var slutkörd efter föregående nattens 3 h sömn, så jag somnade både på tåget och i taxin från Malmö. Idag är den första gången på hela sommaren som jag faktiskt fått sova ut. Jag hade glömt hur härligt det är att dra i sängen till halv två :)

-Pärlan