vanilla girls in that melodic fog.

Jag kände att jag var tvungen att ha en bild till detta långa, och fullspäckade inlägg om min galna kväll, så det blev en bild från när vi firade Maddes 18-års fest. Här på champagnemingel hos Stinas mansion.

Efter att ha spenderat en jättetrevlig kväll med min käraste Linn så begav jag mig hemåt vid halv tolv igår morse. Väl hemma blev det en massa franskaplugg (Mer om anledningen till detta fredags-franska-stress i följande inlägg). Jag hann precis bli färdig, duscha och göra mig färdig, innan jag tog tåget till Malmö. Jag träffade Chaymae på Espresso House vid Hansa där vi väntade på Aisha. Under tiden hann vi träffa på en norsk alkoholist som ansåg att vi var hans vänner, och som på knacklig engelska ville varna oss för lössen som förmodligen gömde sig i fleece-filtarna vi virat in oss i. Vi vandrade vidare till Jensens Boefhus, men när vi inte orkade vänta i 30 minuter på ett bord så stack vi till Vespa istället. Jag har aldrig ätit där innan, trots att jag hört så mycket om det, och pizzorna var verkligen jättegoda! Det blev framför allt en massa sex-snack. Detta var också första gången som jag beställt ett glas vin till maten. Gud vad jag kände mig vuxen. Jag satt länge och läste igenom vinlistan och valde ett som tydligen skulle smaka hallon, blåbär, mörk choklad och lakrits. Jag tyckte bara det smakade rött vin.





Vi hann med 19.53 tåget mot Lund där vi skildes åt och jag lullade hem till Stina där vi drinkade och rökte vattenpipa. Jag fick mig allt en liten surprise. Det var Jag, Stina, Emma, Molina, Molinas kompis och sen kom Ben, Wille och Cesar också. Faktiskt mysigt. Vi tog tåget in mot Malmö igen där jag fick genomgå de långsammaste minuterna i hela mitt liv. I cirka 20 minuter väntade jag på bussen, så kissnödig att jag inte kunde stå rakt. Tyvärr hade jag inte fördelen som Ben att kunna gå och ställa mig och pinkelinka rakt ner i kanalen inte, nejnej. Jag fick stå och befara att min blåsa skulle sprängas så att jag kunde dö en plågsam död. Jag och Emma hoppade av vid konserthuset och sprang upp till henne där jag till slut fick lätta min blåsa. Vi shottade Vanilj-vodka, hälsade lite på kinderägget och lämnade våra saker (inklusive jackor!) innan vi drog oss vidare till Ice där resten av gänget väntade. Ice är en kareoke bar nästan uppe vid triangeln (?) som är konstant fullsmockat. Det tog tid, men vi fick ändå uppleva en otroligt dålig performance av mig, Cesar och Stina som sjöng... en låt med ordet stupid i... Jag tog över Molinas plats efter att de stuckit. Det blev också ett förmodligen jättehemskt framträdande med "Poison", men höjdpunkten var ändå när Wille och Ben körde "Hero" med Enrique - den glömmer vi aldrig!


Det blev ganska sent och vi drog oss vidare mot Buddha där alla utom jag och Emma bestämde sig för att åka hem. Vi stod jättelänge i kö, för tydligen var det fullt och de ville inte släppa in fler. Under den tiden vi stod där hann vi bli riktigt opepp, så vi bestämde oss för att sticka hem och sova istället. När vi går i parken utanför Emmas lägenhet börjar någon ropa efter mig. Det var Louise som var på väg hem från Buddha med hennes pojkvän. Hade vi gått med henne dit hade vi kommit in både VIP och gratis, men det var lite sent påtänkt då. Väl uppe i lägenheten, jag med en mini magnum i handen, ringer Ben. Tydligen har de missat sista tåget hem till Höör, så det gick inte annat än att vi hämtade upp de utanför igen. Vi bäddade i TV-rummet och somnade sött. Jag med bara ett halvt täcke till hands.