söndag 28 september 2008

Cold cold Catastrophy


Klockan är 11 och redan har den här dagen förvandlats till en allt-går-fel dag av högsta graden. Det börjar enkelt och lätt med att jag vaknar 08.38 och inser att jag skulle tagit tåget till Lund vid 8, great! Ringer panikslagen till Cecilia, sminkar mig på 4 minuter, hämtar frusen frukt och öser till stationen. Väl i Lund rusar jag till Clemenstorget för att ta 3:an, och vilken buss är det inte som så vackert kör ifrån? Nästa buss går en halvtimme senare. Jag visste att det var tänkt att Cissi skulle bli skjutsad ner för att handla, men har jag ändå en halvtimme innan bussen går så passar det ju sig att jag gör det istället. Det visar sig att ungefär 2/3 av dem vi bjudit in har bailat - great! Jaja, in på Malmborgs, köpa yoghurt, mjöl och juice. Jag kommer tillbaka till hållplatsen och mobilen ringer. Cissis mamma är magsjuk. Panik. Efter mycket om och men bestämmer vi oss för att skjuta upp brunchen till nästa helg, på så sätt kan fler folk komma, och ingen behöver släpa sig in till Kävlinge. Jaja, det blir ju bara att åka hem, klockan var kvart i så det passar ju ändå om jag har 51-tåget. Ska köpa biljett... inget saldo på rabattkortet, HELVETE. Tåget kommer. Känner jag för att vänta en timme till? Jag åker utan biljett. ska cykla hem från stationen, cykelkorgen med allt jag handlat trillar av. Här börjar jag nästan gråta av förtvivlan, DETTA HÄNDER INTE! Med min tur kommer väl cirkusen bli inställd med. Jag bör nästan vira in mig i mitt duntäcke, placera mig framför TV:n och inte röra mig, då kan väl inget illa hända?


Jag måste ändå säga att jag är rejält upprörd över hela brunch grejen, och inte mest över allt katastrofalt som hänt idag, utan faktumet att knappt någon bestämde sig för att komma. Helt ärligt, vi spenderar timmar för att göra god mat och planera, och se fram emot en sån riktig massa-tjejer-och-skitsnack brunch. Jag vill ju verkligen lära känna folk i klassen bättre, vi ska ju ändå gå i samma klass i två år? Frågan är, vad gör folk klockan 11 en söndag morgon som är så viktigt?

Inga kommentarer: