tisdag 30 september 2008

Ung kärlek, visst saknar vi den?

Idag var jag med om världens sötaste grej. Min 9-åriga lillebror kommer hem och ett brev från en Nicole väntar på hans plats. Vi funderade på om det var en kalasinbjudan eller ett kärleksbrev, när pappa säger:
-"Wilmer, du har fått ett kärleksbrev!"
-"Jag vet!"
Han tar brevet och springer upp på sitt rum. Vi typ dog så gulligt det var. Tydligen hade hon frågat chans på honom i skolan och han hade sagt nej. När vi frågade varför sa han:
(Wilmer):-"Va, vet ni inte det?"
(Vi): - "Nej..?"
(Wilmer):-"Jag har redan en flickvän ... Evelina!"
Evelina och Wilmer blev tillsammans när de var tre och har i princip varit tillsammans sen dess, men de går inte på samma skola och har inte träffat varandra eller haft någon kontakt på minst 1,5 år. Vi förklarade för honom att det var okej att bli tillsammans med någon annan, och att det inte var något som sa att Evelina inte gått vidare.
(Pappa): -"Du ska ju inte säga nej om hon är den rätta. Är hon den rätta?"
(Wilmer): -"Ja.."
Han ska säga ja till henne imorgon. Han visade os henne i skolkatalogen, och efter lite övertalning fick även jag och Olivia se brevet. Hur kan man inte falla för: "Du sitter som en spik i mitt huvud, för du är så söt"?

Inga kommentarer: