A half-found, half-love

Var nyss ute och impulssprang med syrran!
Jag är lite konstig jag; Har det inpräntat i hjärnan att jag hatar att springa, att det är det värsta som finns, men när man väl är där ute så är det inte så jobbigt alls. Faktum är att jag gillar det! Den bästa känslan är ändå efteråt, när man lägger sig ner på altanen och njuter av endorfin/adrenalinkicken. Jag saknar sommaren när man kunde ligga i gräset istället.
Nej, nu ska jag ta tag i mitt liv! Imorn har jag sovmorgon, och innan dess ska jag banne mig ut och springa en runda! Får ju passa på nu när jag inte har några läxor eller arbeten.