en klass för sig.

Jag stapplade nyss in genom dörren efter att ha gått sliten med gårdagens smink hem från Kävlinge station- klädd i min Esmeralda outfit som var helt enormt snygg - IGÅR. Jag hade ballerina på mig. Det är minusgrader. Lyckligtvis hade jag Louise på tråden som kunde värma mitt hjärta med historier om deras utekväll igår, hennes enorma baksmälla och framgångarna i husbygget. Nu tänkte jag berätta min egen historia om min utekväll igår.

Det blev stressigt in i det sista när outfitten skulle fixas. Det lockades hår hit, pudrades solpuder dit, och skakades på rumpan alldeles förfärligt mycket. Olivia lyckades fixa skjuts in till Lund med hennes kompis pappa så vi slapp ta tåget. På stationen träffade jag min käre vän zebran Marty (Sara) och vi lyckades till och med träffa på SYO Josefine som var på väg in till Malmö. Med sockerdrickan i hand drig vi oss vidare till förfesten som hölls hos Ellinor. Vi träffade på ännu en Esmeralda, en zebra, Råttatouille, Pocahontas, Tingeling med flera och hade det väldigt trevligt. Det blev en kort visit då vi skulle med internbussen vis halv nio. På Katedralskolan träffade vi på en överförfriskad Jasmine som bytat ut den magiska lampan mot en mini vodkaflaska i BH:n, The Mighty Ducks hockey coach, Baghera, Belle, Herkules och allas våran Alice, dvs Cissi. På bussen var stämningen på topp. Det sjöngs revylåtar och bankades i taket tills busschaffören blev galen. Marty och jag socialiserade med Peter Pan, Mimmi och en dalmatin, tog en massa bilder och lyckades tappa bort vinflaskan. När vi nått fram till slutdestinationen Ugglarp och hängt in våra jackor så började festen på riktigt. Jag virrade rundor och dansade med bekanta och då mitt alkoholintag låg lite i övre gränsen så surrade kvällen förbi lite småsuddig i kanterna. Revyfesterna kommer alltid vara en klass för sig; Jag har inte varit på en enda som inte bjudit på många udda händelser och slutat som en allmänt speciell och trevlig upplevelse.

Korven på morgonkvisten fick runda av kvällen innan vi kom på den allra sista bussen tillbaka till Lund. Vi insåg inte riktigt hur kallt det var förrän vi var stelfrusna efter att ha gått från skolan till botulfsplatsen och insett att bussarna inte började gå igen förrän 6. Cissis pappa var en pärla och hämtade oss i stan.

Jag tänker bilderna tala för resten av kvällen; de lägger jag upp när jag snott de från facebook efter att Sara bestämt sig för att ladda upp dem. Tills dess; Ciao!